Fridhem5a

Ännu en webbplats i Webbstjärnan

Kategori: NO

Naturreportrarna

Vi promenerade ner till Öresundsdammarna och strandkanten vid kallbadhuset för att fånga upp vårtecken. Eleverna skrev dikter och anteckningar. Här kan du läsa vad de skrev.

Idag såg vi en fågel som var sällsynt i Sverige.Den heter gråhakedopping och är nästan helt brun på kroppen men lite svart och vit också.dom är väldigt bra dykare dom kan va under vatten i typ 30 sekunder.Den gillar att va i vass och dom är väldigt skygga.

Fåglarna kvittrar med kärlekens sång, hör som en stor kärleksparong.

Svanarna speglar sig själv i en sjö, de dricker och skrattar med en blomma som är skön.

Doften från den liknar en ros, parfymen man gör har vandrat sin koss.

Havet står stilla men vattnet är kvar, det kommer en storm om en kvart tror jag.

Maneterna syns inte till,men tångräkan och sillen  har just sett en dill.

Räkan den skrattar med sillens skirt, den har säkert just fått panik.

Uppe i skyn där flyger gässen,det flyger nu ner till vassa vassen.

Där har dem ägg som värms till maj, i fönstret så står det en nybakad paj.

I dammen där borta där fågeln simmar, har nyss dykt upp för att lyssna och titta.

Den tänker nog hej, vad vill ni mig?

Hur skulle det kunna veta, att just  nu om havet och sjön i och minnen jag fick.

Det var nästan inga personer som var där och det blåste nästan inte alls och det var mysigt att vara där. Det låg fåglar på strandkanten (t.x gräsänder) och det var massor av tång som luktade jätte äckligt och det var jätte mjukt.

Vårliga tecken väcks upp nu. Fåglarnas kvitter och blommor som slår ut.

Knoppar på träd och buskar. Vinden utanför fönstret som ruskar. Mina skor står blöta i hallen efter en regnig dag, men regnet är härligt det tycker jag.

Fåglarnas kvitter i solen klingar, vattnet i sjön som av ljuset glimmar. Nu väcks glädje hos gamla och unga och läker sår och sorger tunga.  

Det var vackert nere vid dammen. Blommorna växte och fåglarna kvittrade. Vi såg en vacker dopping den hette gråhakedopping. Den var brun och svart. Den dök ofta ner under vattnet medan den simmade runt i dammen. Den var under vattnet i nästan 30 sekunder! Det var roligt att få se den, eftersom att den inte är så vanlig. Vi såg också rörhönan.

Vi såg också massor av vårtecken, t.ex fanns där knoppar på träden och blommor som skilla i blått och vitt.

När vi var på stranden så fick vi se många olika sorters tång.

Det fanns många fåglar och knappt inga växter(förutom tången).

Vi såg Skarvar, Änder, Svanar, Fiskmåsar och några döda musslor bland tången.

Vi såg inte mer än det.

Skarvarna var jätte fina och ståtliga, vi tog foton på dom när dom stod och torkade bort vattnet som dom hade fått på sina vingar. Skarvar måste torka av sig vattnet dom fått på sina vingar därför att dom inte har fettet som behövs som alla andra fåglarna har ( fettet gör så att vattnet glider av vingarna).

Fågelkvitter, gröna blad, den varma stranden, ett öppet hav

Våren är här med färger och liv, nu kan allt växa och gro

Måsarna skrattar på en himmel så blå

Man undrar, vad tänker de på?

sol måne

dag natt

ljus mörk

sol måne

Strand dikt

Två svanar tvättar sig vid strandkanten

Tången är rutten och blött

Horisonten är blurrig, man ser den knappt

Några änder kamouflerar sig i tången

En liten maskros har klarat sig från förra året

Izabell trampar ner den

Men det är fortfarande fler fåglar på höger del

Så Annika hade faktiskt fel.

Vårdikt

En blomma, så vacker och fri

En annan blomma, där surrar ett bi

Vid vassen, där där simmar små änder

Nu på våren, det är nu det händer

Två små barn sitter vid dammen

Medans jag sitter här ensam bredvid sanden

En slags sand så stenig

Lika stenig som jag är enig

Enig om att vår kan läka alla själens sår

Nere vid sjön

Nere vid sjön så simmade små gröna grodor

medans fåglarna sjöng sin sång

som aldrig är lik någon annans.

En ensam Gråhakedoppare seglar långsamt

över den mörka sjöns yta.

Fiskar strömmar längst kanten av sjön och jag sitter här

och tittar ut över vår natur. I luften känner man

är våren är nära oss nu. Hav av blommor

färgar gräsets dassiga och gråa färg.

Även fast det känns som tusen år till sommar

så jag får än så länge nöja mig med lite vår.

rosa, blå och vit står skillan så fin och skör

jag hoppas att ingen kommer och den förstör

små påskliljor står i en liten klunga

jag ser grenarna av vinden gunga

himlen är oändligt grå

men den är fin ändå

dammen är grå och lite trist

i den flyter en kvist

det är blött på bänken som jag sitter på

men nu måste vi gå

Rörhönan så fin som solens glöd,  lätet så fint som en sång aldrig kan bli.

Svanen så fin som den vita snön , i vattnet den glider som sommarens tider.

Sothönan så svart som sommarens natt, inte en skatt kan ta hens makt.

 

Veckans bloggare

Effekt 7/3-2017

 

Vi har börjat arbeta med något som kallas “Effekt” i skolan varje måndag.

Det är ett arbete om olika nackdelar med tobak och hur man ska göra för att undvika det.

Även lite om t.ex. alkohol och narkotika.

 

Vi får även jobba med olika saker om självförtroende och att våga säga nej.

Vår första lektion hade vi nu i måndags , då fick vi olika frågor som vi skulle svara på i grupper.

Vi fick även prata lite om vad självförtroende var för oss.

 

När vi har jobbat med detta i 6 veckor så ska vi ha som en “redovisning” för våra föräldrar.

 

(Punkterna nedanför är lite av det vi tog upp om självförtroende.)

 

        Viktigt med självförtroende

 

  • Stå emot grupptryck
  • Våga säga nej
  • Gå sin egen väg
  • Våga be om hjälp
  • Stå upp för sig själv (i nästan alla sammanhang)
  • För att inte bli tvingad till något

 

         Tips från klassen

  • Respektera varandra
  • Stärka varandra
  • Tänka på varandra
  • Inte utesluta någon
  • Våga ha fel
  • Lyssna på varandra
  • Tänka på vad man säger
  • Positiv feedback
  • Sätta stopp för mobbning och utfrysning

Sugrörsbro

Teknik

Dagens samhälle är byggt på teknik. Vart vi än tittar och vad vi än gör kommer vi i kontakt med uppfinningar, material och konstruktioner som gör att det dagliga livet fungerar. I denna arbetsuppgift lärde vi oss bland annat om material och viktiga vardagskonstruktioner som broar.

Vi behövde brokunskap och gick igenom olika broar. Det är intressant att studera olika kända broars utseende och konstruktion. Nya begrepp dök upp som; balkbro, valvbro, spann, akvedukt, bärlina, pylon, brobana och många fler.

Uppgiften var att med sugrör konstruera en bromodell som är så lik en verklig bro som möjligt.

bil

Bron ska klara av att bära en leksaksbil med tre stycken vikter som vardera väger 1 hg.

skiss

Rita en skiss.

bygga

Konstruera bron med hjälp av konstruktionsmaterialen och skissen.

instruera

Skriva en instruerande text om hur bron byggdes.

img_2644

Utvärdering

Hela klassen samlades för att undersöka broarna. Varje grupp berättade och demonstrerade sin bro. De provade om fordonet med vikter kunde köra på brobanan utan att bron gick sönder.

Diskussion

  • Var sker störst flexning i bron?
  • Om en bro inte är tillräckligt stabil, hur kan man förstärka eller bygga annorlunda?
  • Vilken av de byggda bromodellerna har störst bärighet? Varför?
  • Vilken av de byggda bromodellerna har minst bärighet? Varför?

Syfte

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

Centralt innehåll

I årskurs 4–6
Tekniska lösningar
• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer.
• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem
• Hur tekniska system i hemmet och samhället har förändrats över tid och några orsaker till detta.
• Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Varför flyttar fåglarna?

Genom att ta reda på fåglars fortplantning, vad de äter och hur klimatet påverkar detta fick eleverna svar på frågan.

Eleverna samarbetade och redovisade sina kunskaper i ett kollage.

 

image1

image2 image3

Centralt innehåll

• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

 

Studiebesök på SEA-U

fullsizerender1

Syfte: Studera havets ekosystem och gratistjänster.

Hypotes: Kommer vi att hitta några vattendjur eller har alla Malmö bor skrämt bort dem? Kommer vi att hitta några gratistjänster?

Material:

  • Håvar
  • Vadarbyxor
  • Vattenkikare
  • Flotte att ha utrustning på
  • Hink med vatten

Genomförande: Vi började med att ta på oss vadarbyxorna. Sen hade vi genomgång om reglerna för vadarbyxor och håvning. Efter det gick vi ut till bryggan och låssade flotten. Alla gick ner i vattnet och började leta. Vi fångade maneter, spiggar, tångräkor, sandspiggar, kulgråsugga m.m. Det var ganska svårt att hitta djur. Man kunde dra igenom tången med håven och då fastnade det ibland djur. Det var svårt att fånga vissa djur eftersom man blev blöt om armarna. Det var kallt och vi var tvungna att ha varma kläder. Detta begränsade fångandet av djur. Med hjälp av vattenkikaren hittade vi krabbskal som var inne i tången. Vi åkte flotte tillbaks till bryggan.

Resultat: Vi hittade sandspigg, tångräka, ålgräs, blåstång, sågtång, strandkrabba, pungräka, tångsnälla, tångspigg, sandstubb, öronmanet, kammanet, märlkräfta, tånggråsugga, grönalg, kulgråsugga, sandmussla och spigg.

Slutsats: Vi hittade massor med vattendjur.

Vi hittade tång och det är en gratistjänst för att den ger syre till oss och djuren i vattnet. Tången är mat. Tången fungerar som hem och gömställe för smådjur i vattnet. Musslor ventilerar vattnet och renar det. Ålgräset gör så att det finns mer fiskar längre ut i havet. Musslorna sitter på stenar och betongpelare från bryggor och Öresundsbron. Musslorna har gjort hela Öresund mycket renare till djuren som lever i havet. De kan då föröka sig och bli många flera.

Fakta om krabbor: När krabbor växer ömsar de skal. Det betyder att de byter ut sitt gamla skal för att det har blivit för litet. Deras nya skal växer under det gamla skalet och när det är nytt är det mjukt. Därför måste de gömma sig i tången tills skalet har blivit hårt så att ingen större fisk äter upp dem. När de tappar skalet är det grönbrunt och blir sen vitt. Om de tappar en klo växer den tillbaka.

fullsizerender

Syfte: Vi gjorde ett reningsverks experiment.

Hypotes: Går det att rena vatten med hjälp av olika naturmaterial?

Material:

  • Torv
  • Vitmossa
  • Sand
  • Grus
  • Petflaska med avklippt botten
  • Glas att fånga upp vattnet i
  • Smutsigt vatten att filtrera
  • Skruvmejsel att packa ihop materialet med

Genomförande:

  1. Längst ner i flaskan lade vi vitmossa, torv, vitmossa, torv, grus eller sand och slutligen torv igen.

(Alla gjorde lite olika ordning på lagerna men denna         ordning var det som var bäst.)

  1. Vi packade lagerna med en skruvmejsel.
  2. Sedan hällde vi i det smutsiga vattnet i petflaskan. Detta behöver man göra mer än en gång. Det blev lite renare för varje gång det filtrerades.

Resultat:

För några grupper blev vattnet svagt gult. Några grupper lyckades inte lika väl och vattnet blev grumligt. Alla grupper provade nya sätt tills de blev ganska nöjda. Vattnet silades och smutsen fastnade i de olika lagerna. Det blev renare ju fler gånger det fick filtreras.

Slutsats: Vi lärde oss att det går bra att rena vetten genom naturens naturmaterial. Vi lärde oss att det var bra att ta de olika skikten i en speciell ordning. Man kan göra reningsverk själv. Det är intressant att studera vatten.

Fakta om grundvattnet: Grundvattnet finns under jorden. Det kommer dit när det regnar och en del av nederbörden rinner sedan ner under jorden. Det som inte blir grundvatten rinner ner i åar, sjöar och hav. Vattnets kretslopp. Vi lärde oss att vi måste vara rädda om vårt grundvatten. Det är bland annat det vi dricker. Om grundvattnet förgiftas tar det 10 000 år för det att bildas nytt. Alltså har vi ett stort ansvar för framtida barn.

Naturen är det bästa reningsverket. Jordbruken idag släpper ut näring och bekämpningsmedel rakt ut i grävda raka diken. Då hinner inte vattnet renas innan det kommer ut i havet eftersom det går så fort i de raka dikena. Förr fanns det sankmarker och åarna var slingriga och vattnet renades på vägen för att det tog lång tid för vattnet.


Kunskapskraven i slutet av åk 6

Du kan använda utrustning på ett säkert sätt som fungerar ganska bra i undersökningar.

Du kan jämföra vad du och andra har kommit fram till i undersökningar. Du diskuterar på ett enkelt sätt vad likheter och skillnader kan bero på. Du hjälper till att ge förslag som kan göra undersökningen bättre.

Du har baskunskaper i biologi. Du ger exempel och beskriver hur saker hänger ihop i biologin. Du använder biologins begrepp på ett ganska bra sätt.

Du kan ge exempel på och beskriva hur människor behöver naturen och hur människor påverkar naturen. Du beskriver hur det hänger ihop med organismers liv och med hur ekologin fungerar. 

© 2017 Fridhem5a

Tema av Anders NorenUpp ↑