Fridhem5a

Ännu en webbplats i Webbstjärnan

Månad: oktober 2016

Veckans bloggare

Den här veckan har vi jobbat mycket med ett speciellt sätt att skriva på. Det kallas “123”.

Så här går det till:

Varje person får tre lappar. På ena lappen skriver man 1 och så skriver man en huvudperson, t.ex. Sofie 13 år eller Svampbob men man kommer på lite själv. På andra lappen skriver man en 2:a och under den en händelse/problem, t.ex. hen blir rånad av en apa eller hen slår i huvudet och tappar minnet. På den tredje lappen skriver du en 3:a och under den en miljö till berättelsen.

Sen blandar man alla 1 lappar, 2 lappar och 3 lappar och delar ut. Alla får någon annans lappar och skriver en berättelse av lapparna t.ex.

  1. En björn som gillar kakor.
  2. Det börjar brinna.
  3.  I en djungel.

Då kan man göra en text som börjar ungefär så här.

Jag är en björn och jag är beroende av kakor. Jag lever i djungeln i en koja och där har jag ett kakförråd…

Veckobrev v.42

Skolarbetet rullar på och om vecka är det novemberlov. Det har varit någon annorlunda aktivitet varje vecka fram till nu och det har varit inspirerande i både samtal mellan elever och i undervisningen.

Förra veckan kom en kvinna till skolan och hade med sig elva marimbor. Eleverna delades in i mindre grupper så att alla fick prova att spela.

img_1600

Senare samma vecka kom två konstnärer som inspirerade eleverna att göra collage där de fick illustrera hur de tror att det kommer att vara om 50 år. Detta utifrån besöket på Teater 23 ”Förslag till framtiden”. Denna vecka har vi varit på Expressteatern och sett en föreställning som heter ”Ömhjärtad”.

img_1744

Nästa vecka på tisdag kommer eleverna att få möjlighet att prova på Kung-Fu. Det sker i vår egen idrottssal.

Klassen använder datorerna nästan varje dag. Eleverna är bra på att ta med dem och ha dem laddade. Mest används Google drive där de skriver i dokument. Arbetet med ”dagbok från medeltiden” är i full gång och eleverna delar dokument med varandra för att kunna ge respons. Jag upplever att de flesta tycker det är spännande att få läsa varandras texter och ge respons. Varje vecka bloggar två elever.

/Annika

Veckans bloggare

Fridhemsskolan är en skola byggd 1957. Det är en väldigt bra skola som har trevliga elever och personal. Den har cirka 300 elever. Vår skolgård har mycket roliga saker t.e.x:

  • kinagunga
  • klätterställningar
  • skog
  • fotbollsplan
  • bandyplan
  • basketplan
  • kingoutplan
  • sandlådor
  • rutschbana
  • bollar, bandyklubbor och m.m.

 

Det finns ett bibliotek och en idrottshall. Vi älskar vår skola super mycket och det är roligt att komma hit på morgonen.

Vi som skriver gillar att spela kingout och att vara med kompisar.

Veckans bloggare

Bild

I bilden har vi börjat med att måla med händer.

Vi ritar konturerna av våra egna händer och fyller sedan i med vattenfärg.

Vi har varsin grundfärg som vi jobbar med i grupper (två grupper har röd).

T.ex. om vi har blått som färg så ska vi blanda ihop olika blå nyanser.

Där kan man också blanda in lite lila och turkosa färger om man vill.

Bilderna blir väldigt fina när de är klara.

Grundfärgerna är: blå, gul och röd. Om man blandar gult och blått så blir det grönt, blandar man blått och rött så får man lila, och om man blandar rött och gult så blir det orange. Som på bilden här.

5

Grupparbeten är roligare än att jobba ensam, då pratar man medans man jobbar.

1

4

2

7

Studiebesök på SEA-U

fullsizerender1

Syfte: Studera havets ekosystem och gratistjänster.

Hypotes: Kommer vi att hitta några vattendjur eller har alla Malmö bor skrämt bort dem? Kommer vi att hitta några gratistjänster?

Material:

  • Håvar
  • Vadarbyxor
  • Vattenkikare
  • Flotte att ha utrustning på
  • Hink med vatten

Genomförande: Vi började med att ta på oss vadarbyxorna. Sen hade vi genomgång om reglerna för vadarbyxor och håvning. Efter det gick vi ut till bryggan och låssade flotten. Alla gick ner i vattnet och började leta. Vi fångade maneter, spiggar, tångräkor, sandspiggar, kulgråsugga m.m. Det var ganska svårt att hitta djur. Man kunde dra igenom tången med håven och då fastnade det ibland djur. Det var svårt att fånga vissa djur eftersom man blev blöt om armarna. Det var kallt och vi var tvungna att ha varma kläder. Detta begränsade fångandet av djur. Med hjälp av vattenkikaren hittade vi krabbskal som var inne i tången. Vi åkte flotte tillbaks till bryggan.

Resultat: Vi hittade sandspigg, tångräka, ålgräs, blåstång, sågtång, strandkrabba, pungräka, tångsnälla, tångspigg, sandstubb, öronmanet, kammanet, märlkräfta, tånggråsugga, grönalg, kulgråsugga, sandmussla och spigg.

Slutsats: Vi hittade massor med vattendjur.

Vi hittade tång och det är en gratistjänst för att den ger syre till oss och djuren i vattnet. Tången är mat. Tången fungerar som hem och gömställe för smådjur i vattnet. Musslor ventilerar vattnet och renar det. Ålgräset gör så att det finns mer fiskar längre ut i havet. Musslorna sitter på stenar och betongpelare från bryggor och Öresundsbron. Musslorna har gjort hela Öresund mycket renare till djuren som lever i havet. De kan då föröka sig och bli många flera.

Fakta om krabbor: När krabbor växer ömsar de skal. Det betyder att de byter ut sitt gamla skal för att det har blivit för litet. Deras nya skal växer under det gamla skalet och när det är nytt är det mjukt. Därför måste de gömma sig i tången tills skalet har blivit hårt så att ingen större fisk äter upp dem. När de tappar skalet är det grönbrunt och blir sen vitt. Om de tappar en klo växer den tillbaka.

fullsizerender

Syfte: Vi gjorde ett reningsverks experiment.

Hypotes: Går det att rena vatten med hjälp av olika naturmaterial?

Material:

  • Torv
  • Vitmossa
  • Sand
  • Grus
  • Petflaska med avklippt botten
  • Glas att fånga upp vattnet i
  • Smutsigt vatten att filtrera
  • Skruvmejsel att packa ihop materialet med

Genomförande:

  1. Längst ner i flaskan lade vi vitmossa, torv, vitmossa, torv, grus eller sand och slutligen torv igen.

(Alla gjorde lite olika ordning på lagerna men denna         ordning var det som var bäst.)

  1. Vi packade lagerna med en skruvmejsel.
  2. Sedan hällde vi i det smutsiga vattnet i petflaskan. Detta behöver man göra mer än en gång. Det blev lite renare för varje gång det filtrerades.

Resultat:

För några grupper blev vattnet svagt gult. Några grupper lyckades inte lika väl och vattnet blev grumligt. Alla grupper provade nya sätt tills de blev ganska nöjda. Vattnet silades och smutsen fastnade i de olika lagerna. Det blev renare ju fler gånger det fick filtreras.

Slutsats: Vi lärde oss att det går bra att rena vetten genom naturens naturmaterial. Vi lärde oss att det var bra att ta de olika skikten i en speciell ordning. Man kan göra reningsverk själv. Det är intressant att studera vatten.

Fakta om grundvattnet: Grundvattnet finns under jorden. Det kommer dit när det regnar och en del av nederbörden rinner sedan ner under jorden. Det som inte blir grundvatten rinner ner i åar, sjöar och hav. Vattnets kretslopp. Vi lärde oss att vi måste vara rädda om vårt grundvatten. Det är bland annat det vi dricker. Om grundvattnet förgiftas tar det 10 000 år för det att bildas nytt. Alltså har vi ett stort ansvar för framtida barn.

Naturen är det bästa reningsverket. Jordbruken idag släpper ut näring och bekämpningsmedel rakt ut i grävda raka diken. Då hinner inte vattnet renas innan det kommer ut i havet eftersom det går så fort i de raka dikena. Förr fanns det sankmarker och åarna var slingriga och vattnet renades på vägen för att det tog lång tid för vattnet.


Kunskapskraven i slutet av åk 6

Du kan använda utrustning på ett säkert sätt som fungerar ganska bra i undersökningar.

Du kan jämföra vad du och andra har kommit fram till i undersökningar. Du diskuterar på ett enkelt sätt vad likheter och skillnader kan bero på. Du hjälper till att ge förslag som kan göra undersökningen bättre.

Du har baskunskaper i biologi. Du ger exempel och beskriver hur saker hänger ihop i biologin. Du använder biologins begrepp på ett ganska bra sätt.

Du kan ge exempel på och beskriva hur människor behöver naturen och hur människor påverkar naturen. Du beskriver hur det hänger ihop med organismers liv och med hur ekologin fungerar. 

fullsizerender          fullsizerender1

I svenskaläxa har klassen som uppgift att läsa skönlitteratur och sakprosatexter som de själv väljer i vårt skolbibliotek. För att utveckla sitt ordförråd ska de hitta nya och användbara ord eller hitta adjektiv och synonymer till dessa.

Eleverna redogör och samtalar i mindre grupper om sina ord. Tillsammans väljer de ut några ord som de redovisar för hela klassen.

 

Klasstidning

Vi har kommit igång med vår klasstidning. Den har inte fått något namn än. Tidningen kommer att innehålla många olika inlägg. Vi skriver och ritar med penna, papper och dator. Syftet med tidningen är att vi ska skriva om det vi tycker är intressant och kul. Vi vill gärna att våra kompisar och familjer ska läsa tidningen.

I kunskapskraven står det:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

© 2017 Fridhem5a

Tema av Anders NorenUpp ↑